tisdag 27 maj 2014

Civilisation och andra faror del 4 - Krig och Klyftor



Översatt från kapitel 2 i boken Deep Green Resistance

En grundläggande dynamisk kraft i civilisationen är centraliseringen av makt och externaliseringen av konsekvenser. De senaste femtio åren har helt klart varit en sammanslagning av lössläppt korporativism, militarisering och ett systematiskt utnyttjande av fattiga, både inrikes (USA) och internationellt. För att kunna fortsätta med centraliseringen av makt, utbredningen av kapitalism och resursutvinning måste de vid makten förstöra traditionella, jordbaserade kulturer och öka social kontroll.

Förstörelsen av hållbara ungsprungskulturer är hänsynlös. Språk är en bra måttstock. Det finns ungefär 6 800 mänskliga språk, av vilka 750 är utdöda eller nästan utdöda. Av 300 nordamerikanska språk förväntas bara 30 överleva till 2050. Ungefär hälften av alla språk är hotade. Klyftan mellan rika och fattiga har fortsatt att öka hastigt. Den rikaste procentenhetens inkomst uppskattas till lika stor som de fattigaste 57 procenten. De tre rikaste personerna äger lika mycket som de fattigaste 10 procenten människor sammanlagt. Denna ojämlikhet förekommer både inom länder och mellan olika länder. 1992 var löneförhållandet mellan en VD och en genomsnittlig amerikansk arbetare 42 mot 1. År 2000 hade det växt till 525 mot 1.

Civilisationen är inte en hierarki, utan flera sammanflätade hierarkier och förtryckande system baserade på kön, ras och klass. Till exempel utför kvinnor två tredjedelar av arbetet i världen, tjänar mindre än 10 procent av lönerna och äger mindre än 1 procent av förmögenheterna. Vi kan göra liknande iaktagelser utifrån ras och klass.

Vissa säger att även de fattiga är rikare nu än någonsin tidigare i historien, vilket beror på hur man mäter "rikedom". (Men det är inte speciellt meningsfullt när den globala ekonomin är baserad på minskande tillgångar på ändliga resurser, vilket betyder att sådan "rikedom" är kortlivad och baserad på framtida fattigdom.) De kommande femtio åren åsido, de senaste femtio är talande. År 2007 var 57 procent av ungefär 6,5 miljarder människor undernärda, från 20 procent av en befolkning på 2,5 miljarder år 1950.

Denna rikedom- och välståndsklyfta är delvis en biprodukt av mantrat om att göra vinst till varje pris, men också av avsiktliga försök till att skada eller utarma, så att marginaliserade människor är mindre kapabla att göra motstånd mot ockupation och resursutvinning. Som vinnaren av Nobels fredspris och krigsförbrytaren Henry Kissinger sa: "Avbefolkning bör vara högsta prioritet för utrikespolitik riktad mot tredje världen, för den amerikanska ekonomin behöver stora och ökande mängder mineraler från utlandet, speciellt från mindre utvecklade länder." 


Internationell policy såsom strukturanpassningsprogram är bara den senaste formen av kolonialism. Dessa tvingar fattiga länder att höja skatteindrivning och minska statliga utgifter, sälja allmän mark och firmor till privata företag, och ta bort restriktioner för handel och vinstgenereringen. De har också blivit kritiserade från början för att dramatiskt öka fattigdom och ojämlikhet, ändra jordreformer och tvinga människor bort från jorden och in städernas slum.

Denna typ av politik går ofta hand i hand med uppmuntran att låna pengar från industrialiserade länder för att köpa infrastruktur eller handelsvaror från länderna i fråga, en av många tillämpningar som har resulterat i skyhöga skulder för utvecklingsländer. I vissa länder, till exempel Kenya eller Burundi, överstiger återbetalningen av lån med stor marginal spenderingen på sociala tjänster såsom sjukvård. Världens fattiga länder betalar av ungefär 26 miljoner kronor på skulder i timmen.

Det kan låta som gigantiska summor när vi jämför dem med våran hushållsbudget, men små jämfört med de 381 miljoner kronor USA spenderar på militären varje timme. Enligt Stockholm International Peace Research Institute, är världens militära utgifter uppe i 8,5 biljoner kronor. Även om utgifterna sjönk efter kalla kriget, så har de börjat stiga allt brantare i och med det så kallade kriget mot terrorn, och har nu närmat sig sin tidigare topp. USA spenderar nästan lika mycket som alla andra länder tillsammans, och har nyligen slagit sitt tidigare årliga utgiftsrekord från kalla kriget.

Sociala framsteg har skett under det senaste århundradet, speciellt när det gäller rättigheter för färgade och kvinnor. Men mänskliga samhällen baseras i slutändan på jorden, och global miljöförstörelse hotar att omvända framstegen som har gjorts. Ekonomiska kriser kommer att inträffa och förvärras, med de är svåra att förutsäga eftersom finans är ett påhitt. Men när det gäller den riktiga världens tillstånd, behövs ingen spekulation.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar